Fystest och cykelköp (eller inte?)

I tisdags gjorde jag en ny fystest på gymmet. Ett år sedan senast. Jag blev duktigt missnöjd med den. Då jag gjorde min andra fystest var jag hellycklig allt hade förbättrats ordentligt. Den här gången måste det ha varit något fel på apparaturen. Ja, ja jag vet att det inte kan förbättras hela tiden men nog sjutton borde konditionen vara bättre än allra första testet jag gjorde då jag endast tränat en dryg månad! Första året pumpade hjärtat runt 23 liter blod/minut. I fjol var samma siffra 40 liter blod/minut. I år var jag tillbaka på 23!! Fattar ni också att det inte kan stämma? På måndag är det jag som ska klaga på detta och även kräva att få göra om den. När det gällde styrketesterna låg jag på långt över elit både vad det gällde armstyrka, benstyrka och bålstyrka. När det gäller smidighet så räcker mätvärdena nästan inte till!

Visst ser det bra ut! Jag är i vart fall nöjd. Så till ett eventuellt cykelköp. I tisdags var vi och kikade på var sin racercykel. Vi har ju pratat om att cykla Halvvättern, dock inte i år. Köper vi var sin racercykel så "måste" vi ju ta tag i Halvvättern. Det fungerar ju inte att inhandla dyra leksaker och bara låta dom stå. Blir nog en trip till stora staden för ett cykelköp i morgon.

Nu blir det kanske inte just den här cykeln ni ser på bilden men något liknande. Jag ska dock ha vanliga trampor på min cykel även om dom "riktiga" cyklisterna säkert tycker det är mesigt. Jag gillar nämligen inte att sitta fast. Är rädd att jag inte kommer ihåg att ta loss fötterna från tramporna innan jag ska stiga av cykeln. Om jag inte gör det så slutar det som alla förstår med en vurpa. Även om vurpan sker i stillastående så kan det bli onödiga skador. Tycker hellre inte om skador, är därför gärna lite mesig.

Så här grönt och vackert är det hos oss nu. Idag har dock solen gömt sig, ibland regnar det och ibland öser det ner. Jag funderade i morse på var gökottorna tagit vägen? Förr var det alltid massor av föreningar som hade gökottor Kristi himmelfärdsdag. Nu hör man aldrig talas om det längre. Någon av er som varit på gökotta idag? Hoppas att ert väder är bättre än här och om inte att ni har en riktigt bra dag ändå. allra sist vill jag också skicka ett stort GRATTIS till alla norrmän och kvinnor, även inflyttade, på deras stora dag! Ha dé kjempeflott! (eller hur man nu säger)

Nu är det bestämt!

Såja, nu har jag tagit ett beslut på något som under lång tid, närmare bestämt sju månader, har orsakat mycket funderingar och frustration. Jag överger löpningen! Finns säkert en hel del av er som undrar hur det är ställt i huvudet när man kan ha beslutsångest över en sån sak. Sån är jag och det står jag för! Det hela startade med den eländiga menisken som jag fick opererat. I samma veva fick jag veta att det var artros i båda knäna. Därefter var alla mycket vänliga och undrade hur det var med mina knä. Till sist var jag utled på frågan. Jag svarade bara att allt var bra. Dessutom talade alla välmenande människor om för mej att det INTE var bra att springa med såna knä. För er som känner mej kom det väl inte som en överraskning att jag trots det sprang? Jag vill nämligen SJÄLV besluta när jag ska sluta springa. Ingen annan ska få göra det. Tjurigt? Ja, men ibland är envishet något positivt. Beslutet tog jag i går. Då var jag mogen att ta det. (kanske jag tar någon liiiten runda om andan faller på) Sluttjatat om knä och löpning. Nu är det cykeln som gäller! Vi har börjat prata om halvvättern. Inte i år dock. Får se om vi kan vara så vältränade till nästa år att 15 mil känns OK? Vi får nog titta på andra cyklar innan dess. Kan säga att det är en djungel. Får väl fråga sonen till råds. Han tar hela Vätternrundan i år igen. Ärvt mors envishet???

Cykling

Idag var det dags för Göingerundan, ett cykellopp där långa rundan, 15 mil, går förbi vårt. Vi stod så klart ute vid vägen för att heja på cyklisterna. Den första klungan där var det bistra, mycket tävlingsinriktade miner. Lite längre ner i leden så hade dom tid att vinka och tacka för hejaropen.

Den här bilden är inte från i år utan från 2011. Då var sonen med. Det är han som vinkar i mitten av bilden. Att bilden är från i fjol spelar ingen roll, det såg likadant ut i år. Massor av cyklister i långa banor. Svisch säger det och dom drar förbi. I övrigt var vädret likadant i år som i fjol, vackert. Vi blev inspirerade av det vi såg och tog oss en lite mindre runda efter att alla cyklisterna susat förbi. Vår runda var dock bara 3,1 mil. Det fick räcka idag. Vädret stod oss bi, endast några små regndroppar, mycket sol och ingen vind. Efter en välförtjänt lunch i form av var sitt våffeltorn så körde vi till dotter och svärson. Dom behövde hjälp att flytta en "liten" sten, 160 kilo! Alltså bestod dagen av både ett konditionspass och ett styrkepass. Bra jobbat tycker jag. Undrar när vädret kan bli så pass varmt att jag kan cykla till jobb. Det krävs lite högre temperaturer om jag ska börja cykla klockan halv sex på morgonen. Hoppas att er dag varit lika skön som vår.

Lugn lördag

Har hämtat mej efter det bedrövliga resultatet i hockeymatchen i går. 7-3! Usch!! Det regnar en hel del här och är cirka 8 grader, inte mycket att yvas över. Fast det har blivit väldigt grönt dom senaste dagarna och det får vi väl tacka regnet för. Hägg, äppelträd och plommonträd blommar. Inga bilder dock eftersom jag inte har lust att gå ut i regnet och fota. Dom får komma sen. I går morse på väg till jobb såg jag en riktigt gullig syn. En andmammma som kom spatserande tvärs över vägen med en hel flock små ungar. Dom hade säkert kläckts under natten på andra sidan vägen och nu var hon på väg till ån med dom. Som tur var körde jag inte fort utan hann stanna för den stora familjen. Tror det var 10-12 ungar. Jag hade ingen kamera till hands vilket var synd. Idag har vi löst melodikrysset och städat. Nu är det lugn och ro som gäller, ingen träning idag. I Göteborg är det inte lugn och ro idag, där gäller Göteborgsvarvet. Hasse har satt på TV:n och tittar på det. Lugnare från soffan än att vara med. Hasse har faktiskt sprungit det några gånger. Hoppas att er lördag också är lugn och skön.

Konsert i kväll

I fjol köpte vi två biljetter till en konsert med Janne Schaffer och några till. Dom spelade Ted Gärdestads låtar. Konserten hette "För kärlekens skull". Tro det eller ej men några dagar efter konserten så kom vi på att vi glömt gå! Här för leden såg jag i lokaltidningen att samma konsert skulle ges igen. Skam den som ger sej! Vi bestämde att köpa nya biljetter. Denna gång ställde Hasse påminnelse på mobilen både dagen före och idag. Nu kom vi iväg. Den var jättebra! Janne Scaffer är ju otroligt skicklig. När sångaren, Johan Boding, började sjunga kan man lugnt säga att jag hajade till. Han lät precis som Ted. Samma ljusa röst. Nästan kusligt.

Tjejen som spelade och även sjöng var Marika Willstedt. Det är en av pianisterna i "så ska det låta". Kören Chorus Mix medverkade också. Allt var mycket proffsigt och dom kända låtarna stod som spön i backen. Vilken otrolig massa låtar den killen skrev. Synd att han inte orkade med jordelivet så länge. Vi köpte så klart en skiva, fick den signerad också. Nu går vi runt och trallar på gamla dängor av Ted.

Vårruset

Igår var det dags för oss på jobb att springa vårruset. Detta skedde i Halmstad. Under dagen hade det varit jättekallt med riktigt isiga vindar men som tur var blev det lite bättre på kvällen. Nåja, ingen värmebölja direkt. Dom första två kilometerna var mina händer iskalla sen kom blodet igång rejält och värmde händerna. Över 5000 tjejer, kvinnor, tanter, flickor sprang. Från vår arbetsplats var vi tolv tappra. Den som sprang snabbast av oss gjorde det på 22 minuter. Jag hade beskedliga 35 minuter. Hon som vann hade 18 minuter! Jag har inga planer på att försöka slå det. Några gränser har jag. Vi var tre som tänkt springa ihop om det gick men redan i starten blev jag av med dom andra två. Dom sa att jag försvann och jag som tyckte att jag lunkade mer än sprang. Jaja, som det kan bli. Vi kom dock i mål alla tre och det är ju huvudsaken. Knäna höll igår men i kväll fick jag ställa in träningen. Det opererade knät känns. Tur det finns små vita piller som kan ordna saken. I morgon är det dags för träning igen.

I söndags stal jag ärligt rabarber av grannen. Han bor inte här mer än lite grann. Resten av tiden tillbringar han i Madrid. Han har sagt att vi får ta av hans rabarber och i söndags kom jag på att det kanske var dags att se hur långt dom kommit.

Så här långt hade dom kommit. Riktigt stora. Vilken god rabarberkaka det blev av dom. Den avnjöt vi på kvällen.

Hej igen!

Nu har jag vilat ett tag och kommer åter med nya krafter. Under tiden jag har vilat från bloggen har våren sprungit vidare. Här kommer några foto på hur långt våren kommit här.

Tulpaner blir oftast sorkmat hos oss. Här är dock några små söta rosavita som klarat sig.

I fjor när vi var på besök hos Annelie med familj (Skaparglädje) fick vi den här pionen. Den har klarat vintern fint och vad jag kan se så är där 4 knoppar. Ska bli jättespännande att se blommorna.

Syrenen som vi flyttade i fjol har rotat sig bra och har nu stora knoppar.

Även vårt lilla katsuraträd har klarat vintern fint. Det har fått många vackra blad.

Två av våra små kisar njuter också av våren. Vår lilla tant Tyra har precis genomgått en operation på grund av att ett magbråck hon haft många år nu börjat ställa till trassel. Hon har haft riktigt ont emellanåt. Nu är hon pigg igen. Hon tyckte det var pyton att vara inomhus två dagar då solen var på sitt bästa humör. Att inte få mat av matte den morgonen hon skulle opereras föll hellre inte i god jord. Hon blängde riktigt räligt på mej. Operationen gick bra men hon tyckte att dom kunde haft färre hundar på det där stället. Han som opererade heter Pelle och har Vesslarps veterinärmottagning. Ett otroligt bra ställe där både människor och djur blir väl bemötta. Stygnen ska vi ta nästa helg.

Även inomhus växer det bra. Tomat och chili är snart färdigt för utplantering i växthuset. Jorden där är utbytt och har blivit gödslad med riktig koskit från vår gödselhög.

Här är några nya invandrare i vår trädgård, stenmurklor. Vi har aldrig haft sådana förut. Synd att dom inte kom innan dom kom på att dom var giftiga. Fast jag har sett att dom fortfarande säljer murklor i affären och läste att till restauranger får dom säljas. Vi har varit mycket i valet och kvalet om vi ska våga plocka och anrätta dom här men har slutligen bestämt oss för att inte prova. Är det någon där ute som inte är så räddhågsen som vi går det bra att komma och plocka våra.

Det har ju blivit omåttligt populärt med kosläpp. Folk åker långväga för att se kossorna hoppa ut på åkern efter vinterns innevistelse. Vi hade kosläpp här i går. Bonden som äger åkrarna släppte djuren här då. I morse när jag tittade ut såg jag en liten kalvrumpa ligga på fel sida stänget. Han låg under vår rhododendronbuske. Alla dom andra djuren låg nära honom men på rätt sida. När bonden kom med fler djur hjälptes vi åt att få den lille sjybben på rätt sida. Det här blev ett lååångt inlägg och om ni orkat läsa ända hit så önskar jag er en riktigt skön söndag. Själv ska jag gå ut i trädgården och plantera lök, morötter och andra godsaker nu.