Denna veckans händelser

Den här veckan, okej den är inte riktigt slut än, har det hänt både skojiga och mindre skojiga saker.
Jag brukar ju cykla till arbetet en gång i veckan. Så skulle det också bli i tisdags men... Det är ju det där lilla men, punktering efter 11 km! Eftersom jag inte anser att man måste ha mobiltelefon med i alla lägen fanns den såklart hemma. Försökte hejda några bilister men insåg det meningslösa. Alla tittade bara konstigt på mej och körde en bra bit utom mej för att sen i god fart fortsätta på samma håll som jag skulle varit på väg. Dom kanske trodde att jag skulle banka ner dom med hjälmen eller nåt..? Nåja, jag traskade in till huset som låg mitt emot. En trevlig man som just var på väg till sitt arbete öppnade dörren. Jag lånade telefonen och ringde hem. "Visste" ju att Hasse sov sött ännu. Inga problem men... Ännu ett men. Han svarade inte! Till slut fick jag be mannen om skjuts, han skulle åt samma håll som jag fast inte lika långt. Jag fick hoppa av 4-5 km innan jag var framme och sedan gå resten. Bättre än att gå hela vägen. På förmiddagen ringde jag upp käre maken och undrade vad han sysslat med kl. 6 på morgonen? Han hade varit ute och plockat sniglar!! Lånade bilen på jobb och på kvällen lämnade vi tillbaks den och hämtade hem cykeln. Min räddare fick en bukett liljor som tack.

I torsdags var vi och plockade blåbär. Stora, amerikanska och lättplockade blåbär. Det blev drygt 7 kilo. Mycket gott på youghurten på morgonen. Det blev även bakat några smarriga tunga muffins med blåbär i. 

Våra tomater har börjat mogna. Det är också riktigt gott. Nu har ju värmen försvunnit men jag får hoppas att dom fortsätter mogna ändå.

Vi har en hibiskus som är drygt 30 år gammal. I fjol hade den inte en enda blomma. I år är där nog 6-7 knoppar och dom har börjat slå ut. Den blommar länge eftersom endast en knopp i taget slår ut. Jag tycker blommorna är otroligt vackra.

I morgon ska vår klubb OK Torfinn ordna en orienteringstävling. Hasse är chef för markan och just nu börjar det dofta riktigt gott för han bakar lite bullar och även kärleksmums som ska säljas där. Håll tummarna för att vädret blir något så när. Jag kräver inte strålande sol men skulle önska uppehålls väder. Allt blir liksom roligare då.

En magisk afton

En djup, trolsk liten sjö, omgärdad av höga delvis skogsklädda kanter. På sina ställen har inte skogen fått fäste, där ligger stora och små stenar i röse längs med branterna. Ett sammetsmjukt mörker sänker sej. Upp längs en av de stenbeklädda branterna slingrar sej eldprickar i form av hundratals tända marschaller. Alla de små eldarna speglar sej i vattnet.
På motsatta sidan av sjön syns silhuetterna av nästan tusen människor, sittande i andäktig tystnad.
På en varligt upplyst flotte mitt i sjön står flera personer med sina instrument (och diverse teknisk utrustning). En ensam saxofon spelar "amazing grace".

 Allt detta och mycket mer fick vi uppleva i går kväll. Ovan syns ljusprickarna av marschaller. Svårt att hålla kameran så stilla att det inte blir suddigt. Fast jag tycker att kortet ändå förmedlar en del av det vi såg och kände.

Det var inte tillåtet att fota under konserten så detta fotot är taget innan konserten började medans det var ljust. Här syns flotten fastgjord vid en brygga. När konserten började lösgjordes den och drogs ut i sjön.
Vilka som spelade och sjöng? Kalle Moreus, Sanna Nielsen och den fantastiske saxofonisten heter Johan Stengård. Innan dessa storheter började spela och sjunga fick vi höra gitarrvirtuosen Göran Söllscher spela både modern och klassisk musik. En vacker sopranröst, Jessica Johanssons, ljöd också över nejden i några nummer.
Allt detta fick vi uppleva vid Odensjön, vid Röstånga i Skåne. Dom flesta hade mat med sej och avnjöt en picnic innan konserten tog sin början. I pausen dukades upp kaffe lite här och var hos dom flesta. Då vi åkte hem i natten kände jag mig helt full, tom och mjuk inombords av upplevelsen. Allt som allt en alldeles, alldeles magisk kväll.

Flugfångare

Har tidigare skrivit om när vi var hos Hans Jacobsen utanför Helsingör och köpte små orkidéer. Då köpte vi även denna lilla planta. Flugorna gillar den men det blir deras död. Det finns tydligen något giftigt på bladen som är kletiga. Inte giftig för människor. Inte nog med att den är en bra flugfångare, den blommar dessutom vackert. Just nu har vi 4 utslagna blommor och två knoppar i den. Blommorna har en härlig lila nyans.

Idag har vi haft underbart väder. Väcktes av Hasse i morse kl. 7 när han skulle köra till arbetet. Efter att han kört tänkte jag vända mej om och sova vidare, är ju trots allt ledig. Fick då syn på en fantastisk blå himmel genom fönstret. Funderade lite och bestämde mej för att en lång härlig cykeltur nog skulle passa. Sagt och gjort, upp och hoppa. Efter en snabb frukost med naturell youghurt, nötter och frö klädde jag mej för en tur på stålhästen. Kände mej riktigt pigg och alert. Drog ut mot Vittsjö, sedan över till Röke. Körde en väg som jag definitivt kommer att köra fler gånger, lagom mycket upp för och ner för. Väl framme i Röke svängde jag mot Bjärnum och bestämde att pausen skulle bli hos mor och far för att inmundiga förmiddagskaffet där. Ringde för säkerhets skull innan. Jodå, dom var hemma och kaffet sattes på. Väl framme hos dom kollade jag pulsklockan och såg att fyra mil tagit nästan en timme och tre kvart. Rätt beskedligt men jag mådde prima. Kom precis i rätt tid för att vi skulle hjälpas åt med melodikrysset också. När vi skött om fika och kryss styrde jag kosan hemåt. Ytterligare 7 km senare var jag hemma och kunde ta en välbehövlig dusch. Efter middag har jag tillbringat i en solstol. Med andra ord en riktigt go´dag hittills.

Nervpirrande

Nu har nerverna kryllat sig i spänning igen under 1 timmes tid. Varför då, undrar kanske någon. Jo, handbollen! Di svenske avgick med segern även denna gång. Nu återstår att se vilka dom ska spela finalen emot. Vi vet i vart fall att det blir minst OS-silver. Gott! Katten har vant sig vid mitt hojtande. I kväll stoppade han svansen i ena örat och sov vidare. 

Efter matchen firade vi med kaffe och glass. Gott! 

Den här dagen har vi annars kunnat hoppa över rent vädermässigt. Ömsom regn och ömsom mycket regn. Inget vidare. 

Hade tänkt ta en runda på stålhästen när jag kom hem idag men rundan blev inställd. Ja, det vill säga det var jag som ställde in den. Kände mej riktigt lat idag och bestämde att det var tillåtet.

På söndag är det "tusen trädgårdar". Massor av trädgårdar i vårt avlånga land håller öppet för besökare. Hade tänkt att avverka några här i min närhet. Hoppas att det inte ser ut som på nedanstående bild under söndagen.

 Den här bilden tog jag inte idag utan förra veckan. Finns gott om tillfälle till dylika foto i år. Ser ni hur regnet hoppar på bordet.

Just den här squashblomman har jag visat förut men ser ni vad som finns under blomman? Just det årets första squash! Nästan hela åt vi upp i form av squashrårakor i kväll. Mycket gott! Till det åt vi marulk. Det hade ingen av oss ätit förut. Var lite åt bläckfiskhållet, en aning segt och mycket fast kött. Det bästa med den var att det fanns ett stort ben i ryggen, som en ryggrad. Inga eländiga små sylvassa ben att plocka.
Hoppas att ni får en riktigt skön och lugn helg alla blogvänner.

Tänk vad en vecka går fort

Första veckan efter semestern gick undan med en rasande fart. Nu är jag redan inne på vecka nummer två. Fast idag hade jag väl brått, trodde nämligen att det var onsdag tills en personal upplyste mej om att det faktiskt bara var tisdag. Br(å)ott lönar sig inte.
Idag tog jag cykeln till arbetet. Det är inte skoj att gå upp klockan 5 på morgonen och inte hellre att ge sig iväg 05:30. Men när jag kommer fram till jobb 06:30 är jag hur pigg som helst. Efter en dusch och en kopp kaffe känns det riktigt bra att starta dagen. Idag har vädret haft svårt att bestämma sej. Det har ömsom regnat och ömsom har solen lyst. Vid ett tillfälle öppnade sig verkligen himlen. Tänkte på hemfärden. Tro det eller ej jag fick endast några få regnstänk på mej när jag körde hem. Inte fler än att jag kunde räkna dom tror jag. Äldsta dottern kom för att hämta Hasse en timme efter att jag kommit hem. Hon berättade att det hade vräkt ner när hon körde hemifrån. Hon bor på den ort jag arbetar. Ibland ska man ha tur också.
Har gått en runda i trädgården i kväll, mellan regnskurarna.

 En av tomaterna i växthuset börjar mogna. Spännande!

 Den här lilla chilin är jag också spänd på. Den heter Hungerian wax.

 Squashen blommar för fullt och en squash är så stor att den är ätklar.

 Våra dahlior har klarat sig riktigt bra trots snigelinvasionen.

 Solrosorna är stora och ståtliga, gula och röda, självsådda.

 Ett litet broccolistånd. Vi har redan provsmakat och det var mums när larverna var bortplockade.

Dom små plantorna jag köpte från Odla.nu tidigare i somras har tagit sej bra i kruka. Dom ska planteras ut i rabatten nu i slutet av augusti. Här är Flicköga "limerock dream".

När jag gick runt och fotade såg jag massor av slemmiga individer. Har varit på snigelrunda också.

Dags för kvällskaffe och Allsång på Skansen.

Fotobevis

Här kommer fotobevisen på att vi drejade igår.

 Lotta, svärmor och jag lyssnar och lär.

 Här har Lotta kommit igång.

 Svärmor ser ut att fundera på om det verkligen kan bli något av den klumpen.

 Svägerskan satsar hårt och minsann en skål växer fram under händerna.

 Så imponerad jag är av mej själv och att jag kunnat tillverka så fina saker. 

Här är alla mina alster på rad. Den i mitten med den vågiga kanten ska brännas. Blir mycket spännande att se hur det blir efter bränningen och säkert kommer vi att återvända. Har redan börjat lobba för det bland arbetskollegerna.

Vilken upplevelse!

Har haft en fantastisk upplevelse idag. När svärmor fyllde år i juni fick hon, av Hasses bror med familj, en annorlunda present. Hon skulle på drejkurs. Eftersom jag oftast hoppar på saker utan att tänka för länge tackade jag så klart ja! när jag fick chansen att följa med. Således var vi 4 pigga? tjejer som startade från Åstorp klockan 08:15! idag på morgonen. Svärmor hade ingen aning om vad hon skulle göra, endast fått veta att det var oöm klädsel som gällde. Vi körde till Vallåkra stenkärlsfabrik utanför Landskrona. Klicka på länken för att kika på deras hemsida. När vi kom fram möttes vi av en underbar kvinna som pratade med oss om vikten av att befinna sig i nuet, speciellt när man drejar. Viktigt att känna in lerklumpen och att inte sitta och fundera på det man gjort förut eller det man tänkt göra med nästa klump. Detta visdomsord är ju något som vi alla bör tänka på när vi ilar fram i livet och tankarna redan nu sysslar med det som ska hända om en dag, en vecka eller till och med om en månad. Efter lite allmän information om stenkärlsfabrikens och lerans historia var det dags att närma oss drejskivorna. Vi var allt som allt åtta glada amatörer. En av de andra kvinnorna i gruppen fick sätta sig vid en drejskiva och sedan förklarade vår ledare, Åsa, hur det hela gick till. Efter det var det dags för oss att prova. Oj, så spännande.
Oftast tänker vi inte på att det lilla kan göra så stor skillnad. Här betydde det lilla allt, ett fel tag, lite för lite vatten på en finger i fel ögonblick och allt rasade ihop! Dom här ihoprasade alstren var våra erfarenheter och inget att gräma sig över, sa Åsa. Det kändes fint att veta att erfarenheterna låg där på hög. Det gjorde dom nämligen för oss alla. Vi var några stycken som gjorde, med amatörmått mätt, fina alster vid första försöket. Så stolt jag blev när det faktiskt blev en vacker skål av första försöket. Andra försöket gick också bra men, det kommer ju alltid ett men. Sedan hände något. Vi diskuterade det och kom fram till att det troligen stavas övermod. Leran ville visa att: så enkelt är det inte, tro inte att du kan det här nu! Mitt tredje försök blev en skål som höll på att rasa ihop och på det sättet fick en väldigt speciell kant. Jag lyckades hejda raset till kanten och fick på så sätt ett oregelbundet vågmönster i kanten.
Vi hade fått veta att vi fick göra så många saker vi vill men att vi endast fick en sak bränd och glaserad. Det var tufft att välja. Jag hade gjort fyra riktigt vackra skålar/vaser. Dom var vid närmare eftertanke nästan för bra. Alltså valde jag skålen med den speciella kanten. Jag kan aldrig göra en sådan skål igen och tycker faktiskt att den var vacker med sina fel. Ofta kan jag tycka att det perfekta inte talar till mej på samma sätt som det som har sina fel och brister. Nu får vi vänta till fram mot jul innan vi får våra saker. Hon bränner nämligen inte grejer mer än fyra gånger/år. Den som väntar på nåt gott....!
Det sista gäller även foto för jag var nog lite trött i morse. Jag som brukar fota så mycket glömde kameran hemma. Är lovad foto från svägerskan.
Ni som orkat läsa ända hit ska också få veta att allt avslutades med att vi alla, inklusive våra kära män och vår son efteråt åt en god middag på Påsjö krog i Helsingborg. Det var vår present till kära svärmor.
TACK, alla som var med för en fantastisk dag!