Sista semesterveckan.

Inte klokt vad fyra veckor rinner förbi snabbt! Känns som om jag skulle behöva minst två till för att hinna i kapp mej själv. Nåja, inte klaga för att jag har ett jobb att gå till. Bara att bita ihop.

Den här sista veckan har mycket handlat om orientering, O-ringen i Halmstad närmare bestämt. Snacka om tur, lagom till att arrangemanget startade kom sol och värme. Hörde inte talas om någon orienterare som fick solsting men det var nog inte långt borta. Full fart framåt i skogen i 30-gradig värme kräver mängder med vätska. Fast det vet säkert alla och var man än vänder sej i Oringenstaden eller på arenan ser man vattenflaskor i händerna på gammal som ung.

 Så otroligt mycket människor på ett och samma ställe och dom flesta ska ut i skogen och jaga kontroller. Hörde att det var drygt 14 000 föranmälda. En av dagarna var det dessutom 3000 direktanmälda, alltså drygt 17 000 personer! Med andra ord ett stort arrangemang. Trots det ger det endast små rubriker i tidningarna. Fast det är klart, det brukar inte finnas så mycket skandaler att skriva om. Doping är nog okänt i orienteringskretsar. Jag har i vart fall aldrig hört om någon dopad orienterare.
Själv var jag bara närvarande onsdag och fredag. Ingen dag orienterade jag eftersom mina knä satt P för löpning. Onsdagen var en vilodag för alla som inte sprang elit. För vår del betydde det stranden i värmen och på kvällen träffade vi dottern inne i Halmstad för att se på OL-sprinten och äta middag. Dottern hade ägnat dagen åt en foto-orientering i Halmstad. Hon ville vinna anmälningsavgiften till nästa års O-ringen som går i Boden. Det var fler än hon som tänkt det så hon blev inte den lyckliga vinnaren.

 Fredag (sista dagen) följde jag med ut på arenan och fotade lite. Här är min älskade vän färdig att ge sig ut och kämpa i skogen.

 Sonen följde också med ut denna sista dag. Han sprang en direktbana (anmälan på plats för den som vill). Här kommer han i full karriär mot mål.

 Här kommer Hasse tillbaka, lerig upp till knäna, han som så många andra.

 Dottern, också full fart mot mål. Alla tre tog sig runt med bravur. Placeringen är inte så noga egentligen när man orienterar på vår nivå. Huvudsaken är att man har skoj och kommer runt även om inte alla var helnöjda när dom kom i mål.

Hemma låg kisarna och slöade på altanen i värmen. Här Belse och Morris, helt utslagna i skuggan.
Idag tog det fina vädret slut och regnet återvände. 

 Innan det började regna hann vi faktiskt med en vända i jordgubbslandet, ja inte vårt eget. Vi åkte iväg och plockade 14 kilo jordgubbar som nu ligger rensade och klara att avnjutas i vinter.

Den här vackra bilden får avsluta veckans genomgång. Den tog jag i kvällningen här hemma i torsdags. En veckas fint väder av tre är ju inte illa.