Fåglar

Här rinner näsan fortfarande som en öppen kran. Att ta sig upp på ovanvåningen är ett företag i stil med åtminstonde en halvmara. Hjärtat bankar som en stångjärnshammare då översta trappsteget nås. Ändå tror jag inte att det fungerar som substitut för all träning jag missar nu då jag befinner mig i sjuklägret. Tyvärr!!

Nu var det ju inte den f..b förkylningen jag skulle skriva om utan som rubriken anger, fåglar.

Vi har hela vintern matat våra bevingade vänner från en upphängd fågelmatare på altanen som finns i anknytning till köksfönstret. Ibland sitter vi båda där med en fågelbok och försöker komma på vad det är för sorts gäst vi har. Det är riktigt intressant. Vi har sett talgoxe, blåmes, bofink, domherre, entita, gråsparv, grönfink och bergfink.

Vi har två stycken nyfrälsta ornitologer i familjen. Dom gillar också det här med fågelskådning fast jag har en svag aning om att dom gärna skulle se lite mer närkontakt. Det är perfekt att ligga på kökssoffans rygg med framtassarna i fönstret och spana. Dom struntar också fullständigt i att hålla koll på namnen på fåglarna. Som ni förstår är det Belse och Morris jag menar. Dom kan sitta i timmar och kika på fåglarna. Jag tror till och med att dom dreglar emellanåt.