Storm!

I natt blev det ruskigt dåligt med sömnen. Vaknade runt 2-tiden av att det ven och tjöt runt knutarna. Stormen var över oss. Resten av natten gick åt till att slumra, vakna, slumra och vakna igen. Tro nu inte att jag var vaken när väckarklockan ringde. Nejdå! Då sov jag djupt. Det är väl typiskt. Någon gång i natt hörde jag en smäll. Var alldeles säker på att det var en takplåt som släppt. Låg och hoppades på att det skulle vara på stallet och inte boningshuset. Hörde sen hur plåten slog i stormen. Trodde jag. När jag hämtade tidningen passade jag på att lysa med fick lampan på taken. Dom såg helt OK ut! Fatta vad hjärnspöken kan ställa till det. Fast Hasse fann en nockpanna som släppt från en spik senare i dag. Kanske var det den jag hörde. Hasse hade legat och funderat över vad som skulle hända om en eller bägge våra jättestora lönnar skulle ge vika för stormen. Han funderade på hur vi då skulle komma till jobb. Jag tyckte han skulle fundera på hur vi skulle göra för att laga taket i stället.
I morse sa dom på radio att i stormbyarna hade man uppmätt nästan samma hastighet som man gjorde när Gudrun hälsade på. Tack vare Gudrun har vi ström nu. Hon gjorde så att EON grävde ner alla ledningar här runt om. Det är i varje fall skönt. Efter Gudruns framfart var vi av med strömmen 21! dagar. Man vänjer sig vid allt men jag är glad att slippa igen.