Vilken dum fråga!

Som jag (troligen) berättat förut skrev doktorn på vårdcentralen en remiss till ortopeden för mitt onda knä. I måndags, dvs. en vecka efter att remissen gått iväg, ringde jag till ortopeden för att kolla hur långt det avancerat och om dom överhuvudtaget sett en remiss på mitt knä? Efter en lång knapptryckningsprocedur skulle jag lägga på luren för att bli uppringd senare. Jag gjorde som anbefallts och ca 15 minuter senare ringde en trevlig kvinna upp. På min fråga om hon kunde finna någon remiss fick jag följande svar: Javisst, den finns här. Vill du ha en tid?? Snacka om otroligt korkad fråga. Jag tänkte svarat: Nä, jag ringde bara för att snicksnacka med dej ett tag! Eftersom jag är väluppfostrad svarade jag bara: Ja tack! Då kunde jag få en tid vecka 40. OK, inte allt för långt i fjärran tänkte jag, sa tack och hej då. Kom sen på att det är nog bra om hon får veta att jag gärna tar emot ett återbud. Sagt och gjort, ny knapptryckningsprocedur. Hon ringde upp efter någon minut och jag berättade att jag gärna kom om dom fick ett återbud. Svar: Så bra, då antecknar jag det! Alltså måste man ringa och meddela om man är intresserad av en återbudstid. Om ingen säger ifrån av sej själv, vad tror ni dom gör då på tider som blir tomma? Kom gärna med förslag.