I går kväll planerade jag allt för att kunna cykla till jobb idag. Det krävs noggrann planering då det blir tidig uppstigning, nåja, 30 minuter före den vanliga tiden. 30 minuter är mycket på morgonen men inte speciellt mycket på kvällen. Kan undras varför? Vaknade någon gång i natt av att regnet vräkte ner. Det small på fönstren så hårt det kom. Jag bestämde raskt att det fick bli bilen och ställde om klockan. I morse hade det slutat regna och allt eftersom dagen fortskred blev vädret bara bättre och bättre. Gissa om det retade mej att jag ställt in cykelturen.
I kväll när arbetet var över tog vi igen det. Efter lite plockande hemma och när Hasse klippt gräset drog vi på träningskläderna och körde iväg. Vi cyklade 42,5 km, ett maraton, på 1:58. Det finns dom som sprungit en mara på strax över två timmar. Vi hade faktiskt cyklar och var rejält trötta när vi kom hem. Undrar hur dom som springer känner sej?
Du är ett spänstfenomen! Men det var skönt att ställa om klockan, eller hur! Och det var en rejäl cykeltur!
SvaraRaderaAgneta kram
Vad jobbigt det är när man går och retar sig hela dagen på en sak som inte blev som man tänkt. Skönt att ni kom iväg på cykeltur på kvällen i alla fall.
SvaraRaderaKram!
Här var också riktiga skyfall igår. Men förmiddagarna har varit underbara. Jag bara älskar morgonpromenaden med Ajax då. Ha en skön helg. Kram Eva
SvaraRadera