måndag 17 oktober 2011

Löpare

Idag har jag varit i selen igen. Tog mina rehabpromenader på de båda rasterna jag har på jobbet. Ena gången tyckte min chef att det tog för lång tid så hon började ringa runt och fråga om någon sett mej. Som tur var kunde personalen på en avdelning meddela att jag var där. Hon slapp tillkalla eftersök. Bra med en chef som är mån om mej.
Hittade den här texten inne på jogg.se och vill gärna bjuda er på ett skratt så här när veckans första dag är avklarad.
Du vet att du är en Löpare... 
...när du springer i ösregn och tycker det är kul.

...när en halvmara bara är ett vanligt träningspass.

...när du kallar milen för ett "kort pass" och folk tittar konstigt på dig.

...när du alltid "tränar till nästa lopp".

...när du har stenkoll på hur pass slitna dina löparskor är. Allihopa.

...när du säger saker som "ska bara springa en lugn tremilare i morgon" och verkligen menar det.

...när du lägger mer tid på att kolla upp tänkbara löparrundor än sevärdheter då du ska resa till ett nytt ställe.

...när du ser siffran 4.16 och instinktivt tänker "3-timmarstempo".

...när du ser väderprognosen för i morgon och genast vet vilka lager-på-lager du ska ha på dig då.

...när du nästan glömt bort att det finns strumpor i bomull.

...när du alltid är hungrig.

...när du besitter kunskaper om hur man springer och samtidigt dricker ur en liten plastmugg utan att spilla.

...när du klämmer i dig pizza med kompisarna och medan de säger "oj vad tjock jag kommer bli nu" så tänker du bara "jippi bränsle till långpasset".

när folk som använder gymmets enda löpband till att gångträna på får dig att börja fundera på om du skulle kunna dumpa deras lik under bänkarna i bastun...

...när du har ont och är nyopererad (som jag är nu) och det är det enda du tänker på är, när kan jag börja springa igen.

Ha en skön måndagkväll!

4 kommentarer:

  1. Ja, men du är ju faktiskt beundringsvärd som klarat av att göra träningen till en livstil :)

    SvaraRadera
  2. Ja, jo....så är det nog!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  3. Ja visst är det så det är som ett gift man inte kan va utan.... kroppen är ju gjord för att man ska röra på sej /Kram

    SvaraRadera
  4. Haha, ja, delvis känner jag igen mig. Jag är ingen långdistanslöpare, menjag kanske kan bli? :D
    Kramen

    SvaraRadera